Everydayplus

Lånebelopp

1 000 - 25 000 kr.

Löptid

3 - 12 månader

Låna utan UC

Ja (Bisnode)

Åldersgräns

20 år
warning triangle image
Det här är en högkostnadskredit Om du inte kan betala tillbaka hela skulden riskerar du en betalningsanmärkning. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på hallåkonsument.se
Vid ett lån på 3 000 kr. till 39% bunden årsränta (eff. ränta på 113.46%) upplagt på 12 månader. Totalt att återbetala 4 654 kr. inkl. avgifter. (388kr./mån.). Max. eff. ränta: 113.46%.

Arbetarrörelsens Internationella Högtidsdag

Arbetarrörelsens Internationella Högtidsdag.

Första maj är inte enbart ”dagen efter Valborgsmässoafton”, utan i Sverige är den även känd som Arbetarrörelsens Internationella Högtidsdag. På engelska går dagen under Worker´s Day eller Labor Day. I flertalet länder, inklusive Sverige, står dagen för firandet av arbetarklassen och alla arbetare. Här på hemmaplan hålls även de så kallade Första Maj-demonstrationerna, dagen till ära.

Arbetarnas dag är inte en högtid som inkluderar traditionella dekorationer och presenter. Utan det är i grund och botten en dag där man har ledigt från arbetet, för att hedra arbetet (vi vet att det är lite ironiskt). Men det är faktiskt en dag med extraordinär historia och betydelse. I dagens samhälle är det, tack och lov, svårt att föreställa sig att de anställda inte hade några rättigheter eller lediga dagar, om det inte var så att man var sjuk och fysiskt inte kunde arbeta. På den tiden var arbetsdagarna dessutom mycket längre, än vad de är idag. På höjden av den Industriella Revolutionen flyttade folk från landsbygden och deras traditionella jordbruksjobb, till industriella städer för att börja arbeta på olika fabriker. Detta skedde mot slutet av 1900-talet där en person skulle jobba 12 timmar varje dag, inklusive helger, bara för att få det att gå ihop. Konceptet med helger var ännu inte introducerat och inte at förglömma – barnarbete var helt normalt. Barn i den ömtåliga åldern helt nere på 5 år sågs arbeta i fabriker och gruvor. Arbetsförhållandena var verkligen dåliga, människors liv var ofta i fara, arbetarna hade extremt begränsad tillgång till rent vatten, frisk luft, sanering och något så simpelt som naturligt solljus. För att summera: personer i alla åldrar arbetade alltså varje dag, så länge solljuset tillät, under väldigt dåliga arbetsförhållanden.

För närvarande är de flesta av oss lyckligt lottade att kunna arbeta under säkra och behagliga förhållanden. Vi har allt från HR-avdelningar, unioner och arbetarregler som håller oss anställda om ryggen. De flesta länderna idag har 8 timmars arbetsdagar med lediga helger, eller med arbetsveckor på 40 timmar. Den pågående diskussionen omfattar en reduktion i arbetstimmar från 8 till 6 timmar varje dag eller att man ska korta ned arbetsveckan till 4 arbetsdagar. Därmed reduceras veckotimmarna till en arbetsvecka på 30–32 timmar. Framstegen som samhället har gjort är obestridliga och det kan vi tacka några modiga amerikanska visionärer för. Grassroots arbetarrörelse var dem som samlades för att diskutera mänskliga rättigheter på arbetsplatsen. De introducerade konceptet med 8 timmars arbetsdagar, arbetsfria helger samt andra arbetsplatsförbättringar. På den tiden var konceptet revolutionerande och det kom självklart inte utan en motreaktion från de anställda.

Så, vad har det hela att göra med 1a maj? Jo, första maj år 1886 startade American Federation of Labor kampanjer för införandet av 8 timmars arbetsdagar. Hundratusentals arbetare demonstrerade runt om i USA och den största demonstrationen föregick i Chicago. Allt kulminerade tre dagar senare, den fjärde maj, på Chicagos Haymarket Square. Under Haymarketmassakern blev flertalet protestanter och poliser blev nedskjutna, skadade eller dödade. Första maj blev en årlig händelse som blev till Arbetarnas dag, även tack vare Social Democrats anknytning till Second International (Andra Internationalen). Andra Internationalen var en efterträdare till den tidigare International Workingsmen´s Association (First International) och den kom som ett stöd för kravkampanjerna om arbetarklassens 8 timmars arbetsdagar.

År 1904 under Andra Internationalens sjätte kongress verkställde man en juridisk etablering av 8 timmars arbetsdagar. Det blev genomfört på begäran av fackföreningar och socialdemokratiske partier. Den första maj blev därför en offentlig national högtidsdag i flertalet länder. Dock valde vissa länder, däribland USA och Canada, att fira Labor Day på ett annat datum (såsom 5e september eller första måndagen i september).

I de flesta europeiska länder är första maj en helgdag där industriarbetare antingen arbetar halvdag eller är helt lediga. Vilka effekter har egentligen denna lediga dag på ekonomin? Svaret på den frågan är: det beror på vem du frågar! Det har en positiv effekt på handeln, resor, gästfrihet/turism och nöjesindustrin. Detta eftersom människor typiskt firar dagen (och andra offentliga helgdagar) genom att gå ut på picknick, shoppa och resa. Denna positiva effekt har medfört att några länder, såsom Storbritannien och Nya Zeeland, diskuterar att införa en ny offentlig helgdag i oktober för att hjälpa till att boosta återhämtningen efter Covid-19 pandemin. Detta för att hjälpa de mest utsatta industrierna: gästfrihet och turism. Ingenting är ännu bekräftat eftersom förslaget är under granskning. Man kan även välja att ta en annan ståndpunkt i beaktning; nämligen arbetsgivarens perspektiv på betalade lediga dagar. De extra kostnader för arbetsgivaren kan potentiellt skada den redan fragila finansiella positionen som många företag befinner sig i. För arbetsgivare innebär ännu en betald offentlig helgdag att de mister både finansiella medel och deras anställdas fulla kapacitet/produktivitet den dagen.

Offentliga helgdagar spelar en viktig roll i varje lands ekonomi. Samtidigt som de medför förlorad arbetskraft för en arbetsgivare, så bidrar de alltså med en ekonomisk vinst för andra industrier. Men en PWC undersökning från 2015, angående effekten av att införa en extra offentlig helgdag i Australien, visade att trots en ökad konsumering så mister man 150 miljoner australienska dollar, vilket svarar till 82 miljoner euro. En undersökning från Catholic University i Milano visade att adderingen av en ny offentlig helgdag i Italien hade en liten positiv inverkan, efter beaktande av all ekonomiska data. Dessa två studier är två exempel som visar en viss oenighet angående röda dagars effekt på ekonomin. Något som denna statistik däremot inte har medräknat är den fördelaktiga effekten som en betald ledig dag har på de anställda. Den goda påverkan på arbetsmoral, energinivå och välmående är helt klart en väldigt viktig del av det hela.

Idag är det vissa länder, speciellt vårt grannland Norge, som fortfarande firar första maj med tal, marscher och fester som organiseras av fackföreningar. Medan i andra länder njuter man bara av en ledig dag från jobbet, ses med vänner och familj och firar med god mat och aktiviteter. Här i Sverige har vi en historia med första maj-demonstrationer och flertalet partier har genom åren använt sig av första maj för att manifestera sin politik. År 1980 hölls de första svenska demonstrationerna för 8 timmars arbetsdagar på 19 olika platser i vårt avlånga land. Med åren har intresset dock avsvalnat och färre personer möter upp till demonstrationerna. I dagens Sverige är nog första maj mer förknippat med en röd dag som infaller efter Valborgsmässoafton. Alltså mer än ”återhämtningsdag” efter valborgsfirandet eller en extra ledig dag när det infaller på en vardag. Men oavsett om man väljer att tillägna dagen en sovmorgon, ses med nära och kära, eller delta i en marsch, så är det viktigt att komma ihåg den historiska aspekten och vara tacksamma för de privilegier vi njuter av än idag.